Vardagstankar
Ja, då är man tillbaka i verkligheten igen med allt vad det innebär. Tre av tikarna i byn har löpt nu innom loppet av sex veckor, och det har påverkat min hund otroligt mycket.Han har varken sovit, ätit eller stannat på tomten. Inte har han lyssnat på mig heller busen. Det är ganska frustrerande. Det har varit mååånga hormoner i svallning hos honom. Även om han bara är ett och ett halvt år, så var det väldigt synd om honom. Mig också för den delen!
Nere på lydnadskursen på bruks, har han skött sig hyfsat, måste jag säga. Men att försöka träna här hemma har inte gått nåt vidare. Det finns för många dofter som gör honom förvirrad och orolig. Men, nu är snart den persen över för den här gången.
Nu måste jag ta tag i träningen på allvar igen. Eller får jag väl skämmas när jag kommer till kursen i veckan.
Mina gamlingar på jobbet vet vad de vill, och vad de har rätt till!
Ibland har de bättre koll än vad jag har tydligen.
För ett par dagar sedan var jag inte så skärpt när jag kom till jobbet. På grund av för lite sömn, eftersom Alvin har gnällt och tjutit om nätterna, hade jag ingen koll på vilken dag det var.
Jag gjorde som vanligt, läste på vilka insatser jag hade den dagen, samlade ihop alla nycklar och det jag skulle ha med mig och cyklade iväg.
Frammåt eftermiddagen upptäckte jag mitt misstag. En av tanterna som jag på morgonen övertalade att hon hade duschdag, var på eftermiddagen väldigt envis om att hon skulle ha en promenad den dagen. Nej,Nej, Nej! Inte dusch och promenad samma dag!
Gissa vem som fick ge sig? Givetvis hade jag läst fel på dagarna för insatserna. Det blev till att klämma in en rullstolspromenad också den dan. Att vi glömde hälften av vad hon skulle handla var inte mitt fel, även om hon ville skylla det också på mig. Kan bara säga att den dan var jag trött när jag kom hem. Det finns egentligen inte utrymme att klämma in extra insatser utöver de vi har under dagen, men det gick.
Damen ifråga berättade för alla hon kunde berätta för, hur snurrig jag var.
Jag fick leja bort ett tillsynsbesök till en arbetskamrat för att få det att gå ihop.
Det är tur att jag har så härliga arbetskamrater i alla fall, som ställer upp om det skulle krisa till sig.