lillalandet en annorlunda blogg

Detta är en blogg där jag kommer att berätta lite om min vardag, mina djur och om allt som händer både i byn och på jobbet. Lite tillbakablickar om när barnen var mindre blir det också när inget annat har hänt.

Framme på Ön!

Publicerad 2012-08-28 20:51:21 i Allmänt,

Jahopp, då var man hemma igen! Fem sköna dagar på den vackraste av öar, Gotland!
Jag var lite orolig för båtresan, för hundarnas skull, men det hade jag inte behövt vara.  De var lugna och avslappnade mest hela resan över. Det var lite i början när vi skulle leta rätt på djursalongen som de spände upp sig lite och morrade på de andra hundarna de mötte. Men det gick snart över.
 
Det var tidigt i torsdags morgon, närmare bestämt vid halv 3 som vi åkte hemmifrån. jag ville ha tid att rasta hundarna innan vi åkte ombord. 05.15 lämnade vi hamnen i Oskarshamn och båten gungade lite.
Det var bara vi och fyra personer och sex hundar till som åkte denna tidiga tur. Det var skönt.
Efter tre timmar var vi framme, 8.05! Hmmm.......vad gör man så tidigt, när man inte har tillgång till stugan förrän kl 15.00?
Vi bestämde oss för att åka dirrekt ut till Fårö, när vi ändå satt i bilen. Där har jag aldrig varit förut. Så vackert det var, men oj vad det blåste! Vågorna slog mot raukarna på stranden så det dånade. Jag klättrade upp på en väldigt hög sten och höll på att blåsa ner lika fort! Huanemej, va det var läskigt!
 
Vi tog givetvis en runda med hundarna längs stranden också. Alvin trodde nog att vågorna var livsfarliga, för han sprang undan så fort de forsade in längs stranden, och blängde och morrade på dem! 
Kasper kom över sin rädsla väldigt fort måste jag säga. Badsuget var större! Så han lade sig och lät vågorna skölja över sig.
 Vid middagstid,innan tog vi färgan tillbaka, letade vi upp en restaurang där vi fick ha hundarna med oss och beställde dagens.
Ugnspannkaka har nog aldrig smakat så gott! Om det var för att vi var hungriga, eller för att det var det enda de hade kvar, låter jag vara osagt, men jag har inte ätit nån godare pannkaka någonsin!
Vi letade reda på stugan och inkvarterade oss. Det var lugnt och skönt. I huset bakom oss fanns det några som hade hundar med sig. De skulle också till utställningen till helgen.
 
Framåt kvällen förstod vi att det skulle bli fullt i stugorna runt om. Det strömmade in fölk i den ena stugan efter den andra. Alla med hundar. Inte bara en eller två, utan fyra, sex eller fler hundar i varje stuga!
Oj,oj,oj, vilket skällande det blev!
Jag tänkte, att det här kommer att få mig att gå i taket ganska fort, med hundarna vande sig, och jag med. Det var inte så mycket skällande som jag trodde det skulle bli.
Snabbt räknat var det mellan 30-35 hundar där. Alla skulle till utställningen!
Ja, det var den första dagen på Gotland. Det var skönt att krypa ner i sängen, stenhård och varmt som i en bastu, men ändå skönt att få vila sig en stund!
 
 

PACKA OCH PACKA OM.....

Publicerad 2012-08-22 09:27:38 i Allmänt,

Nu ska jag göra det omöjliga! Jag ska försöka packa allt vi ska ha med oss till Gotland. Det blir inte helt lätt när vi är tre vuxna och två hundar som ska få rum i bilen. När lastutrymmet är upptaget av hundarna, blir det inte mycket plats kvar....
Packningen ska vara så utrymmessnål som möjligt. Kläder, både vardags-och lite finare, sängkläder, badhandukar, hundfiltar, hundmat, leksaker, koppel, vaccinationsintyg, skor, festingsprej....mest hundgrejer ser det ut som..parasollet och brassestolarna måste med och KAMERAN! Den får jag inte glömma! Lite fina bilder vill jag ju försöka ta.
 
Det ska bli skönt att komma iväg några dagar.
Färjan går från Oskarshamn vid 05.15 i morgon. Det betyder att vi måste åka hemmifrån senast 02.30 för att hinna rasta hundarna innan vi äntrar båten.
Jag kom på att jag faktiskt kan använda vakumpåsar till täcken och kuddar. De blir ju platta som frimärken! Jag har packat och packat om nu hur länge som helst utan att bli riktigt klok på mig själv. Förr kunde jag det där med scoutpackning, men nu.....jag vet inte.....
Ja,ja, vi lastar väl in så mycket det går, sen lämnar vi resten hemma! Det finns affärer på Gotland också. Ifall det saknas något, menar jag!
Vi är nog framme runt 8-snåret skulle jag tro. Vid det daxet finns det nog inget öppet så man kan fika, en kanna kaffe måste fixas också.
Ju mer jag tänker, desto mindre plats blir det i bilen.
Jag får skrida till verket och börja lasta in så ska det nog bli bra!
 
Alla de andra djuren som inte får följa med tar svärfar hand om. Hästarna ska ha vatten och tillsyn, katterna får sin mat i källaren, ungdjuren flyttas upp till åkrarna bakom la`gårn där det finns mycket att äta.
 
Nu  skriver jag inget under de här dagarna,men det kan bli desto mer när jag är hemma igen.
 
See you!!
 
 
 
  

UPP SOM EN SOL......

Publicerad 2012-08-21 21:50:00 i Allmänt,

Omställningen av schema och andra omsorgstagare flöt på förvånansvärt bra, måste jag säga! De var glada att jag var tillbaka! Eller som en farbror uttryckte sig: Jag tyckte du var en av de bästa när du jobbade här sist, eller DU VAR BÄST! Det är klart att man sträcker på sig då! Att han sedan fortsatte att räkna upp andra som var lika bra eller bättre, fick mig att genast komma tillbaks till jorden. En sak är i alla fall säkert: De hade väääldigt mycket att diskutera och berätta för mig. Och min vana trogen, stannade jag kanske lite för länge hos dem, men huvudsaken är att de mår bra.
 
Nu har jag jobbat färdigt och har en hel vecka ledigt. Den veckan ska vi tillbringa på Gotland! Det ska bli himla skönt att få komma iväg hemmifrån några dar. Man behöver det för att kunna ladda om batterierna. Jag hade tre veckor tidig semester i år och det känns som ljusår sen. Att tillbringa semestern hemma är ganska skönt det med, men några dagar med havsluft kräver jag för att bli riktigt nöjd.
 
Jag har en stark längtan till havet. Att få känna doften av tång och salt! Mmmm......
Hoppas bara vädrets makter är på min sida nu då. Det behöver inte va 30 grader varmt, men gärna sol och behagliga vindar!
Stugan vi hyr verkar vara fin. Det är i alla fall tillåtet att ta med sig sina husdjur dit. Hundarna ska ju med förstås. De får ofta följa med numera. Det är klart, det är ju utställning till helgen så då passar vi på att beblanda oss med de andra likasinnade!
Alvin börjar lägga på sig lite hull nu. Det var krut i den nya maten! Precis vad han behövde. 30-20 är nog rätt blandning för en som inte precis vräker i sig mat. Men denna gillar han så kanske.....
 
Jag ska i alla fall njuta av promenader i Visby som är så vackert! Lite andra sevärdheter ska vi försöka hinna med också. Men det viktigaste är att vila, njuta och samla energi inför vintern!
 
 

Semester och utställning

Publicerad 2012-08-20 11:43:00 i Allmänt,

Livet på landet går sin gilla gång, som poeterna brukar säga. Ibland händer det ingenting, ibland händer desto mer.
Nu sista tiden har jag jobbat väldigt mycket, så jag har nog missat det mesta. Jag har fått berättat för mig om Alvins rymmningar ner till grannen, och för den delen, grannens hunds rymmningar hit. Men det blir väl så när man inte har haft ork att aktivera hunden tillräkligt, då hittar de på egna hyss!
 
På jobbet har det varit som vanligt. Trevliga tanter och farbröder som är så tacksamma att man kommer och hjälper dom. Men nu ska vi byta schema, och därmed byter jag grupp och omsorgstagare. Det känns inte riktigt bra att byta bort mina goa 90+are mot andra, tyngre omsorgstagare. Får försöka vända det till något possitivt!
 
Just i detta nu, blev jag avbruten av en telefonförsäljare. Är det nåt som får mig att bli aggressiv, så är det dom! De kör sin ramsa fort som attan och lyssnar inte när man säger nej tack.
Ett tag skulle man svara på massa frågor som de spelade in på band. Bara för man inte skulle komma ur nåt avtal man utan egen vetskap plötsligt hade ingått. En gång blev jag så irriterande så försäljaren skrek åt mig att han inte skulle sälja nåt till mig även om jag bönade och bad! Bra! sa jag, men då ångrade han sig. Förstås! Men det var för sent för hans del.
En annan gång började jag ställa massa konstiga frågor mitt i banduppspelningen, så han fick börja om flera gånger! Det slutade med att han undrade om jag kanske skulle tänka över det hela en gång till , så skulle han ringa igen. Det gjorde han aldrig:)
 
I gårkväll började jag en allmänlydnadskurs med Alvin. Det gick riktigt bra tyckte jag. Jag hade inga stora förväntningar på varken hunden eller kursen, men det kan nog bli riktigt bra i fortsättningen också!
Vi ska börja med att träna följsamhet. Det behöver vi, Alvin och jag. På hemmaplan går det bra, men kommer man ut där det är lite störning så blockerar han mig och fokuserar på annat.
Så nu får jag väl backa en vecka för att riktigt få honom att lägga fokus på mig.
Undrar vad grannarna ska tänka när jag backar genom byn en hel vecka? Många konstigheter har vi för oss allihop, men jag är nog den första att gå avigt med hunden i koppel!
 
Just det! Vi åker ju till Gotland i veckan nu. Det ska bli skönt att få lite havsluft och njuta av allt och bara ta det lugnt!
Helgen ska vi ägna åt utställningar både lördag och söndag. Vi får väl se hur det går. Han brukar få fin kritik, men han faller på att han är för tunn. Jo, han är tunn, men jag kan inte tvinga i honom mat om han inte vill äta.Lite till växer han väl i, men han blir ingen bodybuilder. Tur är väl det eftersom jag har fått svar på höftröntgen. C och D höfter är inget bra. Så han blir ingen avelshund i alla fall.
 
Utställningar är som sagt ett kapitel för sig! Eller utställningsfolk rättare sagt! Jag tycker inte att alla utställare är befogade att ha hund. Många, långt ifrån alla, men många, behandlar sina hundar som saker, inte som de varelser de är! De rycker och sliter i kopplen och har ingen kontakt med hunden/arna. Desto större kontakt har de med grannen i tältet bredvid. De diskuterar dommare, hanhundar till sina tikar, hur taskigt med betalt uppfödare får osv. De rycker, kammar och klipper pälsarna in i det sista, för at gå raka vägen in i utställningsringen. Sen blir de sura för att hunden var slö, okoncentrerad, inte hade "sin dag" eller inte var mogna för uppgiften! Undrar bara: Hur tänker de då?
 
Sist jag var på utställning, kom det några strax innan vi skulle börja. De började sätta upp tältet en dm bakom min brassestol. Jag trodde i min enfald att hon skulle flytta det innan hon slog mer pinnarna. Men nej då, hon packade in buren, stolar och massa, massa annat i tältet. Allt tryckte hon in genom denna dm- stora gång. Jag fick ducka varje gång hon bar in nåt nytt! Till saken hör att det var en fin plats till vänster om min stol och jag försökte dirigera henne dit men hon låtsades att hon inte förstod. ( Eller kanske hon inte gjorde det?)
Alvin fick påhälsning, där han låg, av damens tik flera gånger! Hon hade ingen koll på henne heller. jag sa till och hon tog bort henne en stund, sen var hon hos Alvin igen!
Tänk om Alvin varit rädd, aggressiv eller om tiken inte hade gillat honom. Är inte folk rädda om sina hundar?
 
"Vi andra", när vi har parkerat våra saker på lämplig plats, rastar, "nosar in området"  leker med hundarna för att få igång dem lagom till vi ska in i ringen. Då får vi ju de piggaste, gladaste hundarna och därmed bra resultat. Vi ser till så våra hundar inte går fram och nosar eller retas med de andra hundarna, utan ser till att de ligger avslappnade bredvid oss. Önskar att fler kunde tänka lite mer likt oss.   
 
Som ni förstår är indelningen vi och dem!
Men det är roligt att träffa så många oliktänkande människor och få en inblick i denna lilla slutna värld som det faktiskt är!! Allt är inte så negativt som det kanske låter som.
Alla är vi olika, en del tänker mer än andra, om man så säger!

Hundar, hundar hundar....

Publicerad 2012-08-10 07:45:09 i Allmänt,

Syrran och jag var ute och plockade blåbär i skogen härom dan. Jag som inte tycker om blåbär! Ändå kan jag inte sluta plocka när jag väl börjat. Är det sen stora bär, måste jag bara......
 
Hundarna var förstås med. Man kan ju inte gå ut i skogen och lämna dom hemma. Nej, det har jag inte samvete till.
Nu håller dom sig i närheten, väldigt nära ibland. Ja, så nära så man inte kan plocka bären utan att bli trampad på fingrarna av stora tassar.
 
Alvin äter blåbär. Han betar bär som hästarna betar gräs. Gärna de som jag siktat in mig på! Han skulle lätt kunna överleva i skogen en sommar om det bara gällde att äta. Annars är han en liten fegis.
 
En kväll denna veckan ägnade jag åt att hägna in delar av tomten med nät för att hindra  Alvin från att sticka ner till grannen.
Ja, för att hindra grannens hundar att komma in till oss också förstås!
Det bästa sättet att få dom att stanna på tomten är att "ta dem på bar gärning". Men vem har lust att sitta och vänta tills han behagar rymma? Det gör han inte när jag är ute.
 
Jag tyckte jag gjort ett mycket bra jobb. Slitsamt var det och med sår på händerna gick jag in ganska nöjd.
 
Nästa morgon när jag släppt ut hundarna och satt på kaffe, hörde jag ett fasligt morrande utanför. Jodå, där var grannens lilla hund i full gång med att leka med Alvin! Så bra var den inhägnaden!
Det var bara att gå hem med henne till sitt. Tror inte någon hade saknat henne.
Men Alvin har hållt sig på tomten ända till i går kväll. Då ringde grannen och upplyste mig om att min hund var där.
Hundar är duktiga på att hitta "vägar ut", om de vill! Jag känner mig ganska värdelös på att hägna, men tänker inte ge upp....än....Jag får väl sätta nät runt resten också.
 
Vi var nere på hundklubben, min kusin och jag med hundarna för att träna agillity. Alldeles ensamma var vi därnere. Det är skönt att få träna lite utan att ha en massa andra att ta hänsyn till. Alvin tyckte det var kul och hoppade hinder, sprang i tunnlarna, fixade tom slalompinnarna utan muta och han klämde sig genom livbojen också utan att blinka eller tveka. Duktiga Alvin!!
 
Lite värre var det med Sheeba, hon hade nog ludd i öronen. Hon gjorde lite som hon ville. Tråkig ålder det där!
 
Det har varit mycket hund denna vecka. Igår tog vi en ganska lång stadsrunda med hundarna. Det är nyttigt för dem. Jag vet inte vem som blev tröttast, hundarna, Lovisa eller jag! Kan bara tala för mig själv. Sov gott några timmar gjorde jag i alla fall när jag kom hem.
I dag måste jag bada min hund så han är ren och fin till utställningen på söndag! Hoppas han kan hålla sig hyfsat ren till dess i alla fall.
Vad denna dagen har att erbjuda är fortfarande dolt i dunkel! Vi får väl se om det händer något alls!!

Storstädning, hästskokastning och festival

Publicerad 2012-08-05 22:23:02 i Allmänt,

I går fick jag börja dagen tidigt eftersom två utav hundarna kom upp och väkte mig, och de vägrade ge upp innan jag klev ur sängen. Slängde ett öga på klockan och såg att den bara var halv 6.
Jaja...det var bara att masa sig ner och släppa ut hundarna och sätta på kaffe. För det måste jag ha. Kaffe är ett måste om jag ska vakna.
När hundarna fått mat tog jag tag i städningen. Ibland kan man undra om jag över huvud taget någonsin har städat i huset! Fast det bara var två dar sen, så det ut som om Gudrun dragit fram genom huset! Men med två, iblan tre hundar och tre katter som drar in massa grus, jord, löv, pinnar......listan kan göras lång, så kan det inte se nystädat ut mer än 10 min i taget. För att inte tala om alla hund och katthår som flyger omkring i luften och lägger sig så fint
på bord och bänkar.
Nåja! Jag dammade av det värsta innan det var dags att locka fram snabeldraken för att låta den suga i sig dammråttorna som nafsade mig i tårna!
Under tiden hade Alvin passat på att smita ner till grannen igen. Han som inte rymt sen han var pytteliten! Nu rymmer han dit ner nästan var dag! Det var bara till att masa sig iväg och hämta honom.
Sen var det dags för nästa hund att rymma. Bara ut på åkern som gränsar till tomten, men där går grannens hästar. Och vad blir det efter hästar? Jo, stora högar som tydligen är jättegoda!
Det tog en stund att städa färdigt denna dag!
 
Framåt eftermiddagen kom några vänner och vi startade upp grillen. Under tiden vi väntade på att grillen skulle bli klar, hade vi lite hästskokastningstävling. Det var länge sen jag kastade hästskor och jag insåg att det krävs lite teknik och massa, massa tur för att överhuvudtaget komma i närheten av pinnen! Men kull var det och jag kom inte sist i alla fall!
 
Framåt kvällen packade vi in oss i bilen och åkte till Freddstockfestivalen! Det är en alldeles lagom festival i en by i närheten av Nybro.  Den anordnades av ett gäng killar hemma hos Freddie, (därav Freddstock) för 7 året i rad. Fantastiskt bra band hela kvällen, härlig stämning, god mat och uppehållsväder! Precis som det ska va när jag ska sitta ute en hel kväll!
 
I dag hämtade gubben Alvin nere hos grannen innan jag hade klivit upp!
Jag bestämde mig för att ta en lek/träningsrunda med hhonom medan de andra låg på soffan och latade sig.
Han är väldigt följsam och uppmärksam på mig när vi är själva, min hund. Värre är det med störning. Då kan han koppla bort mig och fokusera på det andra som händer. Men han växer väl till sig.
 
Jaha, det var det! Måste sluta för i dag, för nu hör jag att kudden ropar på mig!
Natti, natti vi hörs i morron...
  
 
 
  

Elaka höns

Publicerad 2012-08-03 16:04:34 i Allmänt,

Djur kan vara grymma ibland kan man tycka! Tll exempel när man tittar på djurprogram på tv, där lejon, tigrar och andra rovdjur ska fånga sina byten.
Tyzon, katten min, kan tyckas grym han också när han släpar hem levande möss till ungkatten som han ska lära sig jaga. Om dom bara kunde döda mössen dirrekt och inte hålla på och leka med maten!
 
Grannflickan ringde mig här om dan ganska skärrad och undrade om jag kunde komma över en stund. Föräldrarna var på minisemester och hon var djurvakt.
Jag uppfattade att det var någonting med hönsen.
Mycket riktigt, när jag kom dit låg en höna alldeles stilla och blodig på marken. De andra hönsen hade varit på henne och hackat. Jag plockade ut henne från hönsgården och lade henne i en bur där hon fick återhämta sig.
Höns är ofta elaka mot varandra. Undrar varför?
Nog om detta!
 
Det finns, inte bara en utan två goldisar i huset numera! Jag älskar dessa hundar!
Att det blev en till golden var ett impulsköp förstås! Jag tänker sällan två gånger innan jag slår till!
I detta fallet har jag absolut inte ångrat mig. Nej, nej, nej!
 
Alvin fick jag se första gången när
 vi var hos en uppfödare och skulle trimma Kasper inför en utställning. Denna uppfödare hade ca 20 valpar i olika kullar. Efter vad jag förstod på henne, brukade hon inte visa dem för andra än blivande valpägare. Men av någon anledning visade hon dem för oss, och jag blev med valp! Så enkelt var det!
Men det var inget jag har ångrat! Tvärt om.
 
Roligare hundar får man leta efter! Hjälpsamma är dom också! Hämta tofflor, plocka upp tappade saker och hjälpa till att hänga tvätt är något han har lärt sig! Fast hittar ju på egna aktiviteter ibland också! Mindre bra saker ibland förstås. Nu har han fått för sig att rymma, bara till grannen, men i alla fall!
Grannens hund brukar komma upp på vägen och hämta honom, och han är inte nödbedd precis. Idag tog han en runda dit, igår tog han två. Inte skäms han heller när jag kommer och ska hämta honom. Nu ett tag framöver måste jag passa honom noga så jag kan ta honom på bar gärning. Det är nog det enda som hjälper.
 
I dag/kväll/ natt/morgon, har vi en extra hund. En sex månader gammal Stabby vid namn Lycka! Hon tullar också på gränserna.
Så det blir till att leka, aktivera och passa dom när dom är ute. Pust..Tänkte man skulle få vila upp sig när man är ledig!
Men som någon hurtig människa sa: Vila får du göra i graven!!
 

att jobba med gamla människor

Publicerad 2012-08-01 09:50:09 i Allmänt,

Att jobba med dementa är väldigt varierande. Vissa dagar händer absolut ingenting. De vill inte gå på aktiviteter, inte gå ut en promenad, inte sitta med och prata, sjunga eller spela spel.

Andra dagar händer det aldeles för mycket på en och samma gång! Då ringer larmtelefonen i ett och man får springa som ett skållat troll mellan de olika avdelningarna. Ofta har de glömt varför de har larmat när man med andan i halsen kommer fram.

I kväll var det en kväll med mycket spring kan jag säga!

De flesta av våra gamla har larmknappen på armen eller som halsband, och det fungerar i de allra flesta fall jättebra. Men det finns en del som inte förstår sig på hur det fungerar.


En man som i vanliga fall är propert klädd med kavaj och skjorta, blir om kvällarna, när han är lagd och nattad, som förbytt.

Helt plötsligt kommer han traskande med sin rollator i bara t-shirt och kalsonger.(I bästa fall). Det blir till att försöka vända honom och forsla honom tillbaka till sängen. Han blir lika tacksam varje gång man lägger honom. Sen tar det 20 minuter innan han kommer upp igen. Ibland försvinner han in på en annan avdelning utan att man märker nåt. En kväll satt han tillsammans med fyra damer och tittade på tv. Iklädd kalsonger, strumpor  och skor. Damerna verkade inte ha något emot det, men jag lurade hem honom igen, samtidigt som larmtelefonen gick varm.

För ringer larmtelefonen måste man skynda sig. Även om larmet är kopplat så man kan prata med den som larmat, kan inte alltid en dement människa klargöra vad han/hon vill, om de ens förstår varifrån rösten kommer.

Det mesta handlar om trygghet. De vill se och känna folk, vara nära.

Man behöver inte vara rädd för att man skulle få nöta stolen en kväll som denna. Eller alla andra kvällar, dagar eller nätter heller för den delen! Ibland skulle man behöva klona sig för att kunna lösa allt.

   
För om någon ramlar, då gäller det att man finns i närheten och kan hjälpa.

Men trots att det är stessigt och man inte alltid vet hur man ska lösa problemen ibland så gillar jag mitt jobb.

Tro inget annat!

De goda stunderna med dem, det är de man kommer ihåg!

Om

Min profilbild

Alvins matte

Ute på landet bland hästar och kor, finns byn i mitt hjärta, där jag bor En konstnärlig ådra, ett släktdrag jag har Jag älskar att rida, och hundar jag har Att få vistas ute i vår sköna natur är härligt tillsammans med mina djur

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela