lillalandet en annorlunda blogg

Detta är en blogg där jag kommer att berätta lite om min vardag, mina djur och om allt som händer både i byn och på jobbet. Lite tillbakablickar om när barnen var mindre blir det också när inget annat har hänt.

Snabbgenomgång

Publicerad 2017-04-09 20:15:18 i Allmänt,

Det har hänt mycket sen jag var här inne och skrev sist, så jag gör en snabbgenomgång av det jag kommer ihåg. :)
Det är över ett år sen sist, men minnet är kort så det går nog fort ;)
 
Alvin fick aldrig någon anställning. Varför fick jag inget riktigt svar på, men jag startade företag och jobb saknas inte.
Åh, vad de älskar honom! Han anpassar sig efter omsorgstagarna på ett mycket bra sätt!
En som är pigg och allert kan han till och med putta lite på för hon gillar det. En annan som är lite skör, är han väldigt försiktig med. En tredje som inte gillar närkontakt av hundar, går han bara lite sakta förbi :) Men hon börjar tina upp ;)
 
Men det är bara det att min tid ska räcka till, eftersom jag fortfarande jobbar i hemtjänsten själv.
Och nej, jag har inte honom med mig när jag jobbar för det är inte så det funkar med besöks/terapihundar. Mer om detta en annan dag.
 
 
Chefer kommer och går som katten ungefär. Man hinner knappt komma underfull med dem innan de byts ut.
 
Felix har börjat fatta det där med träning, men nån terapihund blir han nog aldrig. Tyvärr :(
Försöker hitta nåt som han verkligen gillar, som man kan spinna vidare på, men det är inte lätt om det inte handlar om dikes crawl!
Själv har jag tagit tag i mitt måleri igen. Det är som både meditation och heeling! Man hamnar i en annan dimession. Flummigt, javisst! Men det är så det är :)
Senaste skapelsen in progress....
Får se vad det blir av den ;)
Tänkte jag skulle samla på mig några stycken till en utställning, men det blir en och annan såld så det verkar som det tar tid att få ihop tillräckligt många.
 
 
 
Kommentarer (0)

20170409

Publicerad 2017-04-09 17:32:38 i Allmänt,

Nu har jag hittat hit igen!!
Lösenordet hade jag för länge sen glömt, men det värsta var att jag hade också glömt vilken bloggsida jag har!
Men med lite detektivarbete fixade jag det :)
Planen är nu att jag ska försöka skriva här lite oftare än jag gjort på sistonde ;)
Kommentarer (0)

Förändringens tid

Publicerad 2016-01-27 08:18:48 i Allmänt,

Förändringens tid är här och det händer saker på alla plan!
Mest på jobbsidan, men även privat.
Men det är väl så det ska vara, antar jag 😊
Mer om detta lite senare!
Kommentarer (0)

Länge sen sist

Publicerad 2014-06-23 12:38:00 i Allmänt,

Japp, nu är det länge sen sist jag var här och skrev igen!
Men det har hänt och händer ganska mycket i mitt liv just nu.
 
På jobbet har vi bytt chef flera gånger det senaste året och det sätter sina spår. En skötte inte sitt jobb, brydde sig helt enkelt inte, för hon sökte jobb på annat håll!
Nästa var inte särskilt insatt i äldrevården. Hon hade jobbat inom ett annat område, men var intresserad av att lära sig. Hon var mänsklig och brydde sig om både personalen och omsorgstagarna. Hon fick inte vara kvar av anledning som jag inte skriver om här.
Tredje och nuvarande chef är en märklig människa. Hon smyger in ibland till oss, men säger inget utan går omkring och nästan småvisslar till någon undrar vad hon vill. Hon benämner omsorgstagarna med namn efter deras handikap och har mycket konstiga ideèr för sig. 
Eftersom vi inte vill ha henne kvar, kommer det nog en fjärde efter semesterperiodens slut...
Det är tur att vi har det så bra i personalgruppen, medmänsklighet, hjälpsamhet och dessutom har vi kul :)
 
På besökshundsutbildningen har det gått jättebra! Vi är nu testade, utbildade och diplomerade till besökshundsteam :) Men vi har inte slutat skolan för det, vi fortsätter utbilda oss till terapihundsteam när vi ändå är igång :)
 
Vi har tränat och praktiserat på olika boenden i kommunen och Alvin är älskad av alla :) Det är underbart att se hur de lyser upp och vilken lycka och kärlek han sprider hos de gamla :)
 
Vi har varit på anställningsintervju på kommunhuset, Alvin och jag :) 
Lite roligt för det är hundförbud där och det var det ingen som tänkte på ;) 
Alvin kommer att anställas som besökshund i kommunen så småningom, han finns med i deras planer :)
Det är bara att vänta och se!
 
 
 
 
Kommentarer (0)

JOBB, TRÄNING OCH SKOLA

Publicerad 2013-10-03 20:34:13 i Allmänt,

Det är ett härligt jobb jag har! Särskilt när man ser att omsorgstagarna mår bra :)
Men de börjar bli riktigt gamla allihop nu. De som inte redan har fyllt 90, är snart där!
Det är fantastiskt att få bli så gammal, och att vid den åldern fortfarande kunna, med eller utan hjälp, ta sig ut och träffa folk och gå på underhållning ibland :)
Det 90-åriga pianofröken, som spelade stycken av de stora kompositörerna för mig, har insjuknat.
Men ändå håller hon humöret uppe! De dagar hon mår lite bättre, rasslar hon med sina stora ringar, när hon gestikulerar för att ge klang åt sina berättelser :) Det är en fantastisk kvinna som har hur mycket som helst att berätta och dela med sig av sitt långa liv. Hon delar med sig med glädje också :) Vilken fantastisk resa hon har gjort!
 
Ikväll har vi tränat Rallylydnad Alvin och jag. Det gick så himla bra! Jag som varit färdig att ge upp! Allt som inte har funkat över huvud taget på jättelänge, gick som på räls i kväll! Han är märklig, min hund!
Nu är det ju helt klart inte hans fel att det inte gått bra. Jag är största boven i dramat. Så är det!
Jobbar han så här bra på tävlingarna på lördag, behöver jag varken skämmas eller vara orolig :)
 
Jag anmälde mig och Alvin till testet på Svenska Terapihundskolan för att se om vi skulle passa som besöksteam.
Aldrig har jag varit så nervös!
Det hade jag inte behövt vara för vi blev antagna dirrekt.
Det är jag så glad för, för detta är något jag velat göra länge. Tänk att få jobba med sin hund hos barn, gamla och  sjuka, människor som behöver stöd, motivation, uppmuntran,aktivitet och sällskap!
Skolan lär inte vara lätt, men det är för en god sak!
Det ska bli spännande och intressant att utbilda oss, för Alvin ska också gå i skolan :)
Kommentarer (0)

9 MÅNADER SEN SIST

Publicerad 2013-09-30 21:10:53 i Allmänt,

Har tänkt lite på vad som hänt under dessa nio månader sen sist jag skrev. Då var det tre dagar före jul, nu är det ca tre månader före jul.
Det bara rullar på, utan att man hinner tänka efter. Det har hänt en hel del, både glädjande och sorgligt.
Det glädjande är att jag har fast jobb som jag trivs otroligt bra med, fast jag går fortfarande på vikariat. Det märkliga är att den jag vikarierar för har slutat och har ett annat jobb! Det är en historia för sig, som jag kan skriva om en annan gång :)
 
Min "arga" lilla tant, som egentligen inte var arg och som ingen dirrekt ville gå till, mer än jag, har flyttat till ett demensboende. Hon berättade saker för mig som ingen annan visste om. Jag tror inte ens hennes barn visste om det! Hon sa att jag inte fick säga något till någon, det har jag inte gjort heller :)
 
  Det är inte lätt, men roligt att jobba i hemtjänsten :) Några flyttat och nya kommer till. En del fäster man sig vid, ibland för mycket, andra tycker man helt enkelt bara om :)
 
En tant jag besöker, har så otroligt mycket att berätta från sitt 90 åriga liv! Helt klar och med bättre minne än de flesta, berättar hon om sitt liv som kosertfiolinist och hur hon bodde och levde! Så mycket hon har fått uppleva!
Hon spelade piano för mig och sjöng med sin gamla, lite raspiga röst, stycken av de stora kompositörerna! Det var ömsesidig glädje. Jag njöt av hennes framförande och hon var glad att jag ville lyssna :) Konstigt nog har ingen av mina kollegor fått nöjet att få lyssna till hennes spel och sång!
Nu har hon fått diagnosen akut leukemi. Men som den fantastiska kvinna hon är, tar hon beskedet med ro.
 
Annars har jag haft ganska bra flyt på det jag tagit mig för.
Mycket hund har det blivit, hundpromenader, rallylydnadsträning, lek och trixträning :)
I fredags testade vi in till terapihundskolan, och blev godkända! Så om ett par veckor börjar vi skolan Alvin och jag :) Det ska bli jätteroligt! Tänk, om vi klarar kursen och blir diplomerade, då har jag möjlighet att få jobba med min hund! På riktigt! Spännande :)
 
 
 
 
 
Kommentarer (0)

Nästan ett år sen sist!

Publicerad 2013-09-29 19:51:31 i Allmänt,

Jisses! Det är snart ett år sen jag var här sist!
Det måste ju betyda att jag har haft fullt upp! Eller?
Det hinner hända en hel del på ett år. undrar om jag kommer ihåg nånting ett halvår tillbaka?
Jag måste tänka till lite, så återkommer jag senare ;)
Kommentarer (0)

Julen står för dörren!

Publicerad 2012-12-20 14:15:19 i Allmänt,

Ja, nu är det länge sen jag var här inne och skrev:( Igen!
Men det får väl bli lite då och då som jag tittar in.
Nu är det bara fyra dagar kvar till Julafton och jag håller på med julstädning nr 2.
Funderar på att ta ner granen från vinden och damma av den lite, kanske sätta i nya kulor i år? Den åker upp på vinden färdigklädd efter nyår, varje år!
 
Tavelutställningen pågår fortfarande och det känns faktiskt skönt att jag vågade!
Energin flödar och jag har målat flera nya tavlor. Undrar bara vart jag ska göra av alla?
Det är lika rogivande att sitta och måla, som att gå ut i stallet på kvällarna och rensa skallen.
 
Jag har numera fast jobb och det känns skönt. Synd bara att det inte finns några lediga tjänster att söka:( Jag får gå kvar på vikariatet så länge.
 
Nu ska jag fortsätta julpyssla. Sen ska hundis få lite träning. Det behövs nu när jag varit så slarvig och bara gått skogspromenader.
Nu kör vi!
Kommentarer (0)

Utställning

Publicerad 2012-10-15 22:24:44 i Allmänt,

Ja, nu har jag bestämt mig för att utställningen ska bli av. November och december ska tavlorna hänga uppe!
Så nu har jag fullt upp att planera och välja ut vilka tavlor jag ska våga ta med. En ny tavla har jag också lyckats måla mitt i allt stök! Denna gången provade jag en ny teknik. Himla kul var det, men för mig som helst skulle vilja måla fotografiskt blev det raka motsatsen!
Jag tycker det är roligt att testa olika material, tekniker och motiv.
 
Ja,ja, nu är det bestämt i alla fall. Nervös som sjutton är jag, men jag menar, herregud, så illa är det inte!
Jag ska inte underskatta mig själv. Jag har varit på flera utställningar som andra har gjort, och mycke kan jag göra, om inte bättre, så i alla fall lika bra!!
Men för att jag inte skulle känna mig ensam i allt detta stora, så bjöd jag in min kusin till att hänga lite tavlor också!
Hon kan behöva lite uppskattning hon också.
 
 
Kommentarer (0)

Min kreativa sida

Publicerad 2012-10-04 08:04:41 i Allmänt,

Den konstnärliga sidan av mig har fått överslag! Jag har tusen ideèr och vet precis hur det ska bli.
Men hjärnan har fått kortslutning, vilket innebär att inget blir som jag tänkt, och inget blir därför riktigt färdigt.
Får nog ta en dag att rensa skallen och ta nya tag sedan!
Kommentarer (0)

Regndagar

Publicerad 2012-09-27 10:59:18 i Allmänt,

Nu är det höst på allvar. Regnet strilar ner från en gråmulen himmel och allt är vått, vått, vått.
Trädens vackra färger lyser, men skulle behöva lite sol för att komma till sin rätt och explodera i alla underbara färger.
Hästarna har fått komma in från hagen några timmar och det gillar dom nog. Att få komma in och få lite godsaker tackar de inte nej till. Men än tänker jag inte stalla in dem. De mår bäst av att vara ute i sitt rätta element så länge det går. Alldeles för många förmänskligar sina hästar(och hundar också för den delen). De tror att hästarna fryser och att de vill komma in i "värmen"!
Enda anledningen till att mina hästar vill komma in är att de får alltid godsaker i boxen. Eller som i dag när de gått ute hela natten i regnet och blivit blöta.
 
Hösten är den årstiden som alla småkryp vill in. Till skillnad mot hästarna, så vill särskilt möss och spindlar komma in i värmen.
Mössen håller till i väggarna, där de rasslande tar sig fram mellan våningarna för att till sist hitta sopskåpet! Där är sista anhalten. Förr eller senare får jag dem i fällan. Fast det tar tid ibland. De lyckas på något vis äta upp betet och sen härjar de fritt igen. Det kvittar hur jag gillrar fällan, så plundrar de den flera gånger innan de till slut fastnar.
 
Stora spindlar har också börjat besöka oss. Det är flera år sedan det kom in så stora spindlar! Enorma bruna eller svarta monster dyker upp där man minst anar dem. Mannen har redan tröttnat på mina skrik! Och då har hösten bara börjat!
I går kväll smög jag upp från soffan för att hämta något i köket. Halvvägs ute i köket möttes jag av värsta monsterspindeln som hängde i taket, färdig att attackera! Jag kände hur håret reste sig i nacken, blodet isade i ådrorna och tårarna steg i ögonen. Sen skrek jag och väckte mannen så han fick gå ut och ta hand om monstret!
 
Han tycker jag är löjlig. -Om man kan hantera hästar på 600 kg, så ska man inte vara rädd för en "liten" spindel, anser han. Jag anser att man inte kan jämföra hästar och spindlar!
Har man fobier så har man.
 
Jag fick en förfrågan i går om jag ville ställa ut mina tavlor! Lite kul tyckte jag att det var, men ...jag vet inte....
Jag är lite löjlig, jag vill ju sälja tavlorna, men jag vill inte visa dem?
Jag får väl fundera ett tag så idèen får mogna lite.
 
 
  
Kommentarer (0)

HÖSTEN STÅR FÖR DÖRREN

Publicerad 2012-09-24 15:22:01 i Allmänt,

Det är aktivitet i byn nu. Ena grannen spikar nytt tak på lillstugan. Han har hållt på länge nu, men det börjar synas att han är på rätt väg. En granne lite längre bort har målat hela la`gårn i sommar mellan regnskurarna.
 
Grannen tvärsöver gatan, skiljde av kalvarna från sina amkor i går. Resultatet av detta blev så klart att korna stått och råmat hela natten utanför och kalvarna inne i la`gårn. De har nog inte sovit många minuter i natt, och inte vi heller:(
Så är livet på landet!
Det har regnat några dagar nu, vilket i och för sig var välbehövligt, men allting utomhus är just nu så blött.
 
I går tog jag en tur i skogen med hundarna iklädd lång oljerock och nyinköpta gummistövlar. Allt för att inte bli blöt och kall.
Rundan var ca 3,5 km, men kändes som det dubbla. Det är tungt att traska runt i stora stövlar bland ris, stubbar och sten. Dessutom sprack himlen upp en stund och solen värmer fortfarande lite. Så jag var blöt när jag kom hem i alla fall, fast innifrån.
Gräset har nästan slutat växa redan, så våra ungdjur får vi redan stödutfodra i hagen.
Hästarna får lite extra dom också men de har bete än.
 
I dag lyser solen från en klarblå himmel! Det är vi inte bortskämda med. Det är förresten inte bara solen som lyser! Naturen har börjat glöda så smått. Snart färgas marken brun-gul-grön när växterna vissnar. Träden sprakar i röda och orange toner blandat med gult och lite grönt, innan de faller av.
Det går fort nu. Mörkret faller tidigare på kvällarna. Tur jag har ett jobb där jag kan vara ute en stund var dag.
 
Allmänlydnadskursen med Alvin har gått över förväntan! I går var det avslutning med lite lekar, med och utan hund. Jättekul, taggad till tänderna, fixade vi, Alvin och jag, flera vinster till laget!
Allmänlydnadspasset vi fick var mycket väl genomfört på alla punkter! Jättekul eftersom vi missat ett par träningar när jag har jobbat.
Det är alltid lite sorgligt när man ska ta farväl av de andra, men vi sa vi skulle fortsätta träffas samma dag, samma tid och träna tillsammans!
Vill inte vara utan träningen nu när jag äntligen har fått rutin på den. Vi behöver den, Alvin och jag! 
 
Kommentarer (0)

Kakbaksdoft i hela huset

Publicerad 2012-09-13 11:06:42 i Allmänt,

I dag doftar det kakbak i köket. Det är hemtrevligt när köket används till bak. Plåtar lite överallt med allsköns kakor på. Det blir gott till kaffet sen.
Nu är det inte jag som bakar i dag, utan Lovis som blev sugen. Desto bättre, så kan jag ägna mig åt nåt annat.
Av någon konstig anledning brukar ofta brandvarnaren gå igång när jag bakar. Inte så att jag bränner kakorna men det blir väldigt rykigt.
Då tjuter den och jag måste skynda mig upp, leta fram en stol och dra ur batteriet så den tystnar. En vacker dag hinner väl grannarna ringa brandkåren innan jag får tyst på den.
 
Egentligen borde jag ta mig an mitt berg, högt som killimanjaro, av stryktvätt. Det är bland det tråkigaste jag vet, att stryka. Det är därför det blir så mycket innan jag tar tag i elendet. Det blir som en ond cirkel av det hela.
 
Sotaren kom idag på morgonen, vilket vi i vanlig ordning hade glömt. Jag fick hjälpa honom att leta reda på stegen som givetvis var för kort. Tillbaka med den och hämta en ny, längre, så han kom upp på taket!
När han hade gått så jag nackdelen av att jag var flitig nog att klippa gräset i går em. Det var gräsiga spår av dammsugshjulen genom hallen, köket och in i matsalen där kakelugnen står. Men det är bara att vänta tills de torkat och städa undan spåren.
 
Jag tog en runda ut i hagen för att titta till hästarna. De stod vid grinden och smälte maten och solade. De blev glada att se oss och njöt av klapparna de fick. Älskar doften av häst och frisk lantluft!
 
En långrunda med hunden vill jag försöka hinna med också i dag innan jag ska börja jobba i em.
 
Det betyder att jag får nog lägga på en rem ooch inte sitta här och skriva längre.
Kommer mer senare!
 
Kommentarer (0)

HÖST!

Publicerad 2012-09-11 09:11:41 i Allmänt,

Det känns i luften nu att hösten börjar närma sig. Med stormsteg far den fram så det viner runt knuten.Träden har redan börjat skifta färg. Snart glöder det i lövverken i alla vackra färgnyanser av rött, orange och gult!
Visst är det vackert när solen skiner och det sprakar av färg bland löven, men samtidigt lite vemodigt. Allt detta vackra, färgsprakande, känns som ett sista desperat försök att hålla kvar livet en stund till. Ett försök att hålla kvar ljuset några sista dagar.
Gräset har nästan slutat växa nu och börjar inta en matt brun-grön-grå färg. Men fortfarande kan man hitta en och annan maskros i gräsmattan. De står där ensamma, envisa och lyser och vägrar ge upp!
 
Inne märks också att sommaren har lämnat oss. Gruset, som följer med alla tassar in, har förvandlats till lera. Det är inte så att jag inte städat på hela sommaren, utan att grusets förvandling sker redan innan det berör köksgolvet. 
Hund och katthår cirkulerar runt i luften och fastnar i halsen så fort man öppnar mun och ligger som trötta små djur i hörnen!
Fällningstiden är inte kul.
Sen har vi ju alla besökarna som kommer oanmälda, insmygande och som lurpassande gömmer sig bakom dörrar, duschdrapperi eller soffan! Sen anfaller de, utan förvarning, när man minst anar det! Stora som Godzilla, snabba som geparder och fruktansvärt otäcka som de kryp de är med sina åtta ben! Jodå, de är spindlar!
Spindlar är inte farliga, säger många då man paralyserad och med tårar i ögonen skriker på hjälp! Det vet jag väl!! I Sverige finns inga farliga spindlar!
Men det var förr det. Nu kommer det in Nu kommer det in så mycket konstiga kryp från utlandet. Ingen som vet vad som kan följa med i resväskor eller fraktfartyg av alla slag.Och har man fobier så har man.
 
Denna morgon vaknade jag av att min lilla hund Alvin, väckte mig. Han satt nedanför sängen och gnydde och puttade på mig med tassen. Det var bara att kliva upp, för han behövde väl gå ut. Trodde jag! När jag kom ner i köket hade han lagt sig och somnat! Han hade inga planer på att gå ut han inte.
Ja, så kan en dag börja! Jag har redan hunnit med en del göromål. Två maskiner tvätt, två koppar kaffe, grötfrukost och startat diskmaskinen.
Vi får se hur denna dagen fortsätter, och för den delen, avslutas! 
 
 
 
 
Kommentarer (0)

Vardagstankar

Publicerad 2012-09-10 09:54:57 i Allmänt,

Ja, då är man tillbaka i verkligheten igen med allt vad det innebär. Tre av tikarna i byn har löpt nu innom loppet av sex veckor, och det har påverkat min hund otroligt mycket.Han har varken sovit, ätit eller stannat på tomten. Inte har han lyssnat på mig heller busen. Det är ganska frustrerande. Det har varit mååånga hormoner i svallning hos honom. Även om han bara är ett och ett halvt år, så var det väldigt synd om honom. Mig också för den delen!
Nere på lydnadskursen på bruks, har han skött sig hyfsat, måste jag säga. Men att försöka träna här hemma har inte gått nåt vidare. Det finns för många dofter som gör honom förvirrad och orolig. Men, nu är snart den persen över för den här gången.
Nu måste jag ta tag i träningen på allvar igen. Eller får jag väl skämmas när jag kommer till kursen i veckan.
 
Mina gamlingar på jobbet vet vad de vill, och vad de har rätt till!
Ibland har de bättre koll än vad jag har tydligen.
För ett par dagar sedan var jag inte så skärpt när jag kom till jobbet. På grund av för lite sömn, eftersom Alvin har gnällt och tjutit om nätterna, hade jag ingen koll på vilken dag det var.
Jag gjorde som vanligt, läste på vilka insatser jag hade den dagen, samlade ihop alla nycklar och det jag skulle ha med mig och cyklade iväg.
Frammåt eftermiddagen upptäckte jag mitt misstag. En av tanterna som jag på morgonen övertalade att hon hade duschdag, var på eftermiddagen väldigt envis om att hon skulle ha en promenad den dagen. Nej,Nej, Nej! Inte dusch och promenad samma dag!
Gissa vem som fick ge sig? Givetvis hade jag läst fel på dagarna för insatserna. Det blev till att klämma in en rullstolspromenad också den dan. Att vi glömde hälften av vad hon skulle handla var inte mitt fel, även om hon ville skylla det också på mig. Kan bara säga att den dan var jag trött när jag kom hem. Det finns egentligen inte utrymme att klämma in extra insatser utöver de vi har under dagen, men det gick.
Damen ifråga berättade för alla hon kunde berätta för, hur snurrig jag var.
Jag fick leja bort ett tillsynsbesök till en arbetskamrat för att få det att gå ihop.
Det är tur att jag har så härliga arbetskamrater i alla fall, som ställer upp om det skulle krisa till sig.
 
 
 
Kommentarer (0)

Framme på Ön!

Publicerad 2012-08-28 20:51:21 i Allmänt,

Jahopp, då var man hemma igen! Fem sköna dagar på den vackraste av öar, Gotland!
Jag var lite orolig för båtresan, för hundarnas skull, men det hade jag inte behövt vara.  De var lugna och avslappnade mest hela resan över. Det var lite i början när vi skulle leta rätt på djursalongen som de spände upp sig lite och morrade på de andra hundarna de mötte. Men det gick snart över.
 
Det var tidigt i torsdags morgon, närmare bestämt vid halv 3 som vi åkte hemmifrån. jag ville ha tid att rasta hundarna innan vi åkte ombord. 05.15 lämnade vi hamnen i Oskarshamn och båten gungade lite.
Det var bara vi och fyra personer och sex hundar till som åkte denna tidiga tur. Det var skönt.
Efter tre timmar var vi framme, 8.05! Hmmm.......vad gör man så tidigt, när man inte har tillgång till stugan förrän kl 15.00?
Vi bestämde oss för att åka dirrekt ut till Fårö, när vi ändå satt i bilen. Där har jag aldrig varit förut. Så vackert det var, men oj vad det blåste! Vågorna slog mot raukarna på stranden så det dånade. Jag klättrade upp på en väldigt hög sten och höll på att blåsa ner lika fort! Huanemej, va det var läskigt!
 
Vi tog givetvis en runda med hundarna längs stranden också. Alvin trodde nog att vågorna var livsfarliga, för han sprang undan så fort de forsade in längs stranden, och blängde och morrade på dem! 
Kasper kom över sin rädsla väldigt fort måste jag säga. Badsuget var större! Så han lade sig och lät vågorna skölja över sig.
 Vid middagstid,innan tog vi färgan tillbaka, letade vi upp en restaurang där vi fick ha hundarna med oss och beställde dagens.
Ugnspannkaka har nog aldrig smakat så gott! Om det var för att vi var hungriga, eller för att det var det enda de hade kvar, låter jag vara osagt, men jag har inte ätit nån godare pannkaka någonsin!
Vi letade reda på stugan och inkvarterade oss. Det var lugnt och skönt. I huset bakom oss fanns det några som hade hundar med sig. De skulle också till utställningen till helgen.
 
Framåt kvällen förstod vi att det skulle bli fullt i stugorna runt om. Det strömmade in fölk i den ena stugan efter den andra. Alla med hundar. Inte bara en eller två, utan fyra, sex eller fler hundar i varje stuga!
Oj,oj,oj, vilket skällande det blev!
Jag tänkte, att det här kommer att få mig att gå i taket ganska fort, med hundarna vande sig, och jag med. Det var inte så mycket skällande som jag trodde det skulle bli.
Snabbt räknat var det mellan 30-35 hundar där. Alla skulle till utställningen!
Ja, det var den första dagen på Gotland. Det var skönt att krypa ner i sängen, stenhård och varmt som i en bastu, men ändå skönt att få vila sig en stund!
 
 
Kommentarer (0)

PACKA OCH PACKA OM.....

Publicerad 2012-08-22 09:27:38 i Allmänt,

Nu ska jag göra det omöjliga! Jag ska försöka packa allt vi ska ha med oss till Gotland. Det blir inte helt lätt när vi är tre vuxna och två hundar som ska få rum i bilen. När lastutrymmet är upptaget av hundarna, blir det inte mycket plats kvar....
Packningen ska vara så utrymmessnål som möjligt. Kläder, både vardags-och lite finare, sängkläder, badhandukar, hundfiltar, hundmat, leksaker, koppel, vaccinationsintyg, skor, festingsprej....mest hundgrejer ser det ut som..parasollet och brassestolarna måste med och KAMERAN! Den får jag inte glömma! Lite fina bilder vill jag ju försöka ta.
 
Det ska bli skönt att komma iväg några dagar.
Färjan går från Oskarshamn vid 05.15 i morgon. Det betyder att vi måste åka hemmifrån senast 02.30 för att hinna rasta hundarna innan vi äntrar båten.
Jag kom på att jag faktiskt kan använda vakumpåsar till täcken och kuddar. De blir ju platta som frimärken! Jag har packat och packat om nu hur länge som helst utan att bli riktigt klok på mig själv. Förr kunde jag det där med scoutpackning, men nu.....jag vet inte.....
Ja,ja, vi lastar väl in så mycket det går, sen lämnar vi resten hemma! Det finns affärer på Gotland också. Ifall det saknas något, menar jag!
Vi är nog framme runt 8-snåret skulle jag tro. Vid det daxet finns det nog inget öppet så man kan fika, en kanna kaffe måste fixas också.
Ju mer jag tänker, desto mindre plats blir det i bilen.
Jag får skrida till verket och börja lasta in så ska det nog bli bra!
 
Alla de andra djuren som inte får följa med tar svärfar hand om. Hästarna ska ha vatten och tillsyn, katterna får sin mat i källaren, ungdjuren flyttas upp till åkrarna bakom la`gårn där det finns mycket att äta.
 
Nu  skriver jag inget under de här dagarna,men det kan bli desto mer när jag är hemma igen.
 
See you!!
 
 
 
  
Kommentarer (0)

UPP SOM EN SOL......

Publicerad 2012-08-21 21:50:00 i Allmänt,

Omställningen av schema och andra omsorgstagare flöt på förvånansvärt bra, måste jag säga! De var glada att jag var tillbaka! Eller som en farbror uttryckte sig: Jag tyckte du var en av de bästa när du jobbade här sist, eller DU VAR BÄST! Det är klart att man sträcker på sig då! Att han sedan fortsatte att räkna upp andra som var lika bra eller bättre, fick mig att genast komma tillbaks till jorden. En sak är i alla fall säkert: De hade väääldigt mycket att diskutera och berätta för mig. Och min vana trogen, stannade jag kanske lite för länge hos dem, men huvudsaken är att de mår bra.
 
Nu har jag jobbat färdigt och har en hel vecka ledigt. Den veckan ska vi tillbringa på Gotland! Det ska bli himla skönt att få komma iväg hemmifrån några dar. Man behöver det för att kunna ladda om batterierna. Jag hade tre veckor tidig semester i år och det känns som ljusår sen. Att tillbringa semestern hemma är ganska skönt det med, men några dagar med havsluft kräver jag för att bli riktigt nöjd.
 
Jag har en stark längtan till havet. Att få känna doften av tång och salt! Mmmm......
Hoppas bara vädrets makter är på min sida nu då. Det behöver inte va 30 grader varmt, men gärna sol och behagliga vindar!
Stugan vi hyr verkar vara fin. Det är i alla fall tillåtet att ta med sig sina husdjur dit. Hundarna ska ju med förstås. De får ofta följa med numera. Det är klart, det är ju utställning till helgen så då passar vi på att beblanda oss med de andra likasinnade!
Alvin börjar lägga på sig lite hull nu. Det var krut i den nya maten! Precis vad han behövde. 30-20 är nog rätt blandning för en som inte precis vräker i sig mat. Men denna gillar han så kanske.....
 
Jag ska i alla fall njuta av promenader i Visby som är så vackert! Lite andra sevärdheter ska vi försöka hinna med också. Men det viktigaste är att vila, njuta och samla energi inför vintern!
 
 
Kommentarer (0)

Semester och utställning

Publicerad 2012-08-20 11:43:00 i Allmänt,

Livet på landet går sin gilla gång, som poeterna brukar säga. Ibland händer det ingenting, ibland händer desto mer.
Nu sista tiden har jag jobbat väldigt mycket, så jag har nog missat det mesta. Jag har fått berättat för mig om Alvins rymmningar ner till grannen, och för den delen, grannens hunds rymmningar hit. Men det blir väl så när man inte har haft ork att aktivera hunden tillräkligt, då hittar de på egna hyss!
 
På jobbet har det varit som vanligt. Trevliga tanter och farbröder som är så tacksamma att man kommer och hjälper dom. Men nu ska vi byta schema, och därmed byter jag grupp och omsorgstagare. Det känns inte riktigt bra att byta bort mina goa 90+are mot andra, tyngre omsorgstagare. Får försöka vända det till något possitivt!
 
Just i detta nu, blev jag avbruten av en telefonförsäljare. Är det nåt som får mig att bli aggressiv, så är det dom! De kör sin ramsa fort som attan och lyssnar inte när man säger nej tack.
Ett tag skulle man svara på massa frågor som de spelade in på band. Bara för man inte skulle komma ur nåt avtal man utan egen vetskap plötsligt hade ingått. En gång blev jag så irriterande så försäljaren skrek åt mig att han inte skulle sälja nåt till mig även om jag bönade och bad! Bra! sa jag, men då ångrade han sig. Förstås! Men det var för sent för hans del.
En annan gång började jag ställa massa konstiga frågor mitt i banduppspelningen, så han fick börja om flera gånger! Det slutade med att han undrade om jag kanske skulle tänka över det hela en gång till , så skulle han ringa igen. Det gjorde han aldrig:)
 
I gårkväll började jag en allmänlydnadskurs med Alvin. Det gick riktigt bra tyckte jag. Jag hade inga stora förväntningar på varken hunden eller kursen, men det kan nog bli riktigt bra i fortsättningen också!
Vi ska börja med att träna följsamhet. Det behöver vi, Alvin och jag. På hemmaplan går det bra, men kommer man ut där det är lite störning så blockerar han mig och fokuserar på annat.
Så nu får jag väl backa en vecka för att riktigt få honom att lägga fokus på mig.
Undrar vad grannarna ska tänka när jag backar genom byn en hel vecka? Många konstigheter har vi för oss allihop, men jag är nog den första att gå avigt med hunden i koppel!
 
Just det! Vi åker ju till Gotland i veckan nu. Det ska bli skönt att få lite havsluft och njuta av allt och bara ta det lugnt!
Helgen ska vi ägna åt utställningar både lördag och söndag. Vi får väl se hur det går. Han brukar få fin kritik, men han faller på att han är för tunn. Jo, han är tunn, men jag kan inte tvinga i honom mat om han inte vill äta.Lite till växer han väl i, men han blir ingen bodybuilder. Tur är väl det eftersom jag har fått svar på höftröntgen. C och D höfter är inget bra. Så han blir ingen avelshund i alla fall.
 
Utställningar är som sagt ett kapitel för sig! Eller utställningsfolk rättare sagt! Jag tycker inte att alla utställare är befogade att ha hund. Många, långt ifrån alla, men många, behandlar sina hundar som saker, inte som de varelser de är! De rycker och sliter i kopplen och har ingen kontakt med hunden/arna. Desto större kontakt har de med grannen i tältet bredvid. De diskuterar dommare, hanhundar till sina tikar, hur taskigt med betalt uppfödare får osv. De rycker, kammar och klipper pälsarna in i det sista, för at gå raka vägen in i utställningsringen. Sen blir de sura för att hunden var slö, okoncentrerad, inte hade "sin dag" eller inte var mogna för uppgiften! Undrar bara: Hur tänker de då?
 
Sist jag var på utställning, kom det några strax innan vi skulle börja. De började sätta upp tältet en dm bakom min brassestol. Jag trodde i min enfald att hon skulle flytta det innan hon slog mer pinnarna. Men nej då, hon packade in buren, stolar och massa, massa annat i tältet. Allt tryckte hon in genom denna dm- stora gång. Jag fick ducka varje gång hon bar in nåt nytt! Till saken hör att det var en fin plats till vänster om min stol och jag försökte dirigera henne dit men hon låtsades att hon inte förstod. ( Eller kanske hon inte gjorde det?)
Alvin fick påhälsning, där han låg, av damens tik flera gånger! Hon hade ingen koll på henne heller. jag sa till och hon tog bort henne en stund, sen var hon hos Alvin igen!
Tänk om Alvin varit rädd, aggressiv eller om tiken inte hade gillat honom. Är inte folk rädda om sina hundar?
 
"Vi andra", när vi har parkerat våra saker på lämplig plats, rastar, "nosar in området"  leker med hundarna för att få igång dem lagom till vi ska in i ringen. Då får vi ju de piggaste, gladaste hundarna och därmed bra resultat. Vi ser till så våra hundar inte går fram och nosar eller retas med de andra hundarna, utan ser till att de ligger avslappnade bredvid oss. Önskar att fler kunde tänka lite mer likt oss.   
 
Som ni förstår är indelningen vi och dem!
Men det är roligt att träffa så många oliktänkande människor och få en inblick i denna lilla slutna värld som det faktiskt är!! Allt är inte så negativt som det kanske låter som.
Alla är vi olika, en del tänker mer än andra, om man så säger!
Kommentarer (0)

Hundar, hundar hundar....

Publicerad 2012-08-10 07:45:09 i Allmänt,

Syrran och jag var ute och plockade blåbär i skogen härom dan. Jag som inte tycker om blåbär! Ändå kan jag inte sluta plocka när jag väl börjat. Är det sen stora bär, måste jag bara......
 
Hundarna var förstås med. Man kan ju inte gå ut i skogen och lämna dom hemma. Nej, det har jag inte samvete till.
Nu håller dom sig i närheten, väldigt nära ibland. Ja, så nära så man inte kan plocka bären utan att bli trampad på fingrarna av stora tassar.
 
Alvin äter blåbär. Han betar bär som hästarna betar gräs. Gärna de som jag siktat in mig på! Han skulle lätt kunna överleva i skogen en sommar om det bara gällde att äta. Annars är han en liten fegis.
 
En kväll denna veckan ägnade jag åt att hägna in delar av tomten med nät för att hindra  Alvin från att sticka ner till grannen.
Ja, för att hindra grannens hundar att komma in till oss också förstås!
Det bästa sättet att få dom att stanna på tomten är att "ta dem på bar gärning". Men vem har lust att sitta och vänta tills han behagar rymma? Det gör han inte när jag är ute.
 
Jag tyckte jag gjort ett mycket bra jobb. Slitsamt var det och med sår på händerna gick jag in ganska nöjd.
 
Nästa morgon när jag släppt ut hundarna och satt på kaffe, hörde jag ett fasligt morrande utanför. Jodå, där var grannens lilla hund i full gång med att leka med Alvin! Så bra var den inhägnaden!
Det var bara att gå hem med henne till sitt. Tror inte någon hade saknat henne.
Men Alvin har hållt sig på tomten ända till i går kväll. Då ringde grannen och upplyste mig om att min hund var där.
Hundar är duktiga på att hitta "vägar ut", om de vill! Jag känner mig ganska värdelös på att hägna, men tänker inte ge upp....än....Jag får väl sätta nät runt resten också.
 
Vi var nere på hundklubben, min kusin och jag med hundarna för att träna agillity. Alldeles ensamma var vi därnere. Det är skönt att få träna lite utan att ha en massa andra att ta hänsyn till. Alvin tyckte det var kul och hoppade hinder, sprang i tunnlarna, fixade tom slalompinnarna utan muta och han klämde sig genom livbojen också utan att blinka eller tveka. Duktiga Alvin!!
 
Lite värre var det med Sheeba, hon hade nog ludd i öronen. Hon gjorde lite som hon ville. Tråkig ålder det där!
 
Det har varit mycket hund denna vecka. Igår tog vi en ganska lång stadsrunda med hundarna. Det är nyttigt för dem. Jag vet inte vem som blev tröttast, hundarna, Lovisa eller jag! Kan bara tala för mig själv. Sov gott några timmar gjorde jag i alla fall när jag kom hem.
I dag måste jag bada min hund så han är ren och fin till utställningen på söndag! Hoppas han kan hålla sig hyfsat ren till dess i alla fall.
Vad denna dagen har att erbjuda är fortfarande dolt i dunkel! Vi får väl se om det händer något alls!!
Kommentarer (0)

Storstädning, hästskokastning och festival

Publicerad 2012-08-05 22:23:02 i Allmänt,

I går fick jag börja dagen tidigt eftersom två utav hundarna kom upp och väkte mig, och de vägrade ge upp innan jag klev ur sängen. Slängde ett öga på klockan och såg att den bara var halv 6.
Jaja...det var bara att masa sig ner och släppa ut hundarna och sätta på kaffe. För det måste jag ha. Kaffe är ett måste om jag ska vakna.
När hundarna fått mat tog jag tag i städningen. Ibland kan man undra om jag över huvud taget någonsin har städat i huset! Fast det bara var två dar sen, så det ut som om Gudrun dragit fram genom huset! Men med två, iblan tre hundar och tre katter som drar in massa grus, jord, löv, pinnar......listan kan göras lång, så kan det inte se nystädat ut mer än 10 min i taget. För att inte tala om alla hund och katthår som flyger omkring i luften och lägger sig så fint
på bord och bänkar.
Nåja! Jag dammade av det värsta innan det var dags att locka fram snabeldraken för att låta den suga i sig dammråttorna som nafsade mig i tårna!
Under tiden hade Alvin passat på att smita ner till grannen igen. Han som inte rymt sen han var pytteliten! Nu rymmer han dit ner nästan var dag! Det var bara till att masa sig iväg och hämta honom.
Sen var det dags för nästa hund att rymma. Bara ut på åkern som gränsar till tomten, men där går grannens hästar. Och vad blir det efter hästar? Jo, stora högar som tydligen är jättegoda!
Det tog en stund att städa färdigt denna dag!
 
Framåt eftermiddagen kom några vänner och vi startade upp grillen. Under tiden vi väntade på att grillen skulle bli klar, hade vi lite hästskokastningstävling. Det var länge sen jag kastade hästskor och jag insåg att det krävs lite teknik och massa, massa tur för att överhuvudtaget komma i närheten av pinnen! Men kull var det och jag kom inte sist i alla fall!
 
Framåt kvällen packade vi in oss i bilen och åkte till Freddstockfestivalen! Det är en alldeles lagom festival i en by i närheten av Nybro.  Den anordnades av ett gäng killar hemma hos Freddie, (därav Freddstock) för 7 året i rad. Fantastiskt bra band hela kvällen, härlig stämning, god mat och uppehållsväder! Precis som det ska va när jag ska sitta ute en hel kväll!
 
I dag hämtade gubben Alvin nere hos grannen innan jag hade klivit upp!
Jag bestämde mig för att ta en lek/träningsrunda med hhonom medan de andra låg på soffan och latade sig.
Han är väldigt följsam och uppmärksam på mig när vi är själva, min hund. Värre är det med störning. Då kan han koppla bort mig och fokusera på det andra som händer. Men han växer väl till sig.
 
Jaha, det var det! Måste sluta för i dag, för nu hör jag att kudden ropar på mig!
Natti, natti vi hörs i morron...
  
 
 
  
Kommentarer (0)

Elaka höns

Publicerad 2012-08-03 16:04:34 i Allmänt,

Djur kan vara grymma ibland kan man tycka! Tll exempel när man tittar på djurprogram på tv, där lejon, tigrar och andra rovdjur ska fånga sina byten.
Tyzon, katten min, kan tyckas grym han också när han släpar hem levande möss till ungkatten som han ska lära sig jaga. Om dom bara kunde döda mössen dirrekt och inte hålla på och leka med maten!
 
Grannflickan ringde mig här om dan ganska skärrad och undrade om jag kunde komma över en stund. Föräldrarna var på minisemester och hon var djurvakt.
Jag uppfattade att det var någonting med hönsen.
Mycket riktigt, när jag kom dit låg en höna alldeles stilla och blodig på marken. De andra hönsen hade varit på henne och hackat. Jag plockade ut henne från hönsgården och lade henne i en bur där hon fick återhämta sig.
Höns är ofta elaka mot varandra. Undrar varför?
Nog om detta!
 
Det finns, inte bara en utan två goldisar i huset numera! Jag älskar dessa hundar!
Att det blev en till golden var ett impulsköp förstås! Jag tänker sällan två gånger innan jag slår till!
I detta fallet har jag absolut inte ångrat mig. Nej, nej, nej!
 
Alvin fick jag se första gången när
 vi var hos en uppfödare och skulle trimma Kasper inför en utställning. Denna uppfödare hade ca 20 valpar i olika kullar. Efter vad jag förstod på henne, brukade hon inte visa dem för andra än blivande valpägare. Men av någon anledning visade hon dem för oss, och jag blev med valp! Så enkelt var det!
Men det var inget jag har ångrat! Tvärt om.
 
Roligare hundar får man leta efter! Hjälpsamma är dom också! Hämta tofflor, plocka upp tappade saker och hjälpa till att hänga tvätt är något han har lärt sig! Fast hittar ju på egna aktiviteter ibland också! Mindre bra saker ibland förstås. Nu har han fått för sig att rymma, bara till grannen, men i alla fall!
Grannens hund brukar komma upp på vägen och hämta honom, och han är inte nödbedd precis. Idag tog han en runda dit, igår tog han två. Inte skäms han heller när jag kommer och ska hämta honom. Nu ett tag framöver måste jag passa honom noga så jag kan ta honom på bar gärning. Det är nog det enda som hjälper.
 
I dag/kväll/ natt/morgon, har vi en extra hund. En sex månader gammal Stabby vid namn Lycka! Hon tullar också på gränserna.
Så det blir till att leka, aktivera och passa dom när dom är ute. Pust..Tänkte man skulle få vila upp sig när man är ledig!
Men som någon hurtig människa sa: Vila får du göra i graven!!
 
Kommentarer (0)

att jobba med gamla människor

Publicerad 2012-08-01 09:50:09 i Allmänt,

Att jobba med dementa är väldigt varierande. Vissa dagar händer absolut ingenting. De vill inte gå på aktiviteter, inte gå ut en promenad, inte sitta med och prata, sjunga eller spela spel.

Andra dagar händer det aldeles för mycket på en och samma gång! Då ringer larmtelefonen i ett och man får springa som ett skållat troll mellan de olika avdelningarna. Ofta har de glömt varför de har larmat när man med andan i halsen kommer fram.

I kväll var det en kväll med mycket spring kan jag säga!

De flesta av våra gamla har larmknappen på armen eller som halsband, och det fungerar i de allra flesta fall jättebra. Men det finns en del som inte förstår sig på hur det fungerar.


En man som i vanliga fall är propert klädd med kavaj och skjorta, blir om kvällarna, när han är lagd och nattad, som förbytt.

Helt plötsligt kommer han traskande med sin rollator i bara t-shirt och kalsonger.(I bästa fall). Det blir till att försöka vända honom och forsla honom tillbaka till sängen. Han blir lika tacksam varje gång man lägger honom. Sen tar det 20 minuter innan han kommer upp igen. Ibland försvinner han in på en annan avdelning utan att man märker nåt. En kväll satt han tillsammans med fyra damer och tittade på tv. Iklädd kalsonger, strumpor  och skor. Damerna verkade inte ha något emot det, men jag lurade hem honom igen, samtidigt som larmtelefonen gick varm.

För ringer larmtelefonen måste man skynda sig. Även om larmet är kopplat så man kan prata med den som larmat, kan inte alltid en dement människa klargöra vad han/hon vill, om de ens förstår varifrån rösten kommer.

Det mesta handlar om trygghet. De vill se och känna folk, vara nära.

Man behöver inte vara rädd för att man skulle få nöta stolen en kväll som denna. Eller alla andra kvällar, dagar eller nätter heller för den delen! Ibland skulle man behöva klona sig för att kunna lösa allt.

   
För om någon ramlar, då gäller det att man finns i närheten och kan hjälpa.

Men trots att det är stessigt och man inte alltid vet hur man ska lösa problemen ibland så gillar jag mitt jobb.

Tro inget annat!

De goda stunderna med dem, det är de man kommer ihåg!

Kommentarer (0)

Dags att uppdatera...

Publicerad 2012-07-31 11:19:24 i Allmänt,

Med risk för att bli tjatig, så var det alldeles för läng sen jag bloggade nu. Jag märkte det när jag skulle logga in.
E-postadressen gick ju bra..men lösenord? LÖSENORD!! Vilket påhitt! Jag provade alla jag kunde komma på i alla möjliga kombinationer, men nähä det gick inte att komma in.
 
Vad gör jag då? Jo, jag beställer ett nytt, inte bara en gång utan till och med två gånger! Men det fungerade inte i alla fall. Är det jag som inte följer instruktionerna riktigt eller?
 Efter säkert en timme framför datorn flög f-n i mig och jag "hittade på " den mest idiotiska kombination som tänkas kunde. Och se där!! In kom jag och här är jag nu!!
 Så tokigt kan det vara ibland. Nu gäller det bara att komma ihåg den också!
 
När jag ändå är inne och klagar lite på datorer, så kan jag berätta att min e-mail  blev kapad i går...igen!
Sist hade kaparen/hackaren formligen bombaderat alla jag hade på mailen, med hemska/otrevliga/lustiga brev i mitt namn. Den gången visste jag inget förren någon vänlig ( jodå, hon var vänlig) skickade till mig en förfrågan om jag visste att jag förmodligen blivit kapad.
I går var det dags igen! När jag skulle logga in var redan någon annan inloggad!
 
Hemskt obehagligt tycker jag.
 
Det blev nytt lösen där också. Fler nya koder att hålla reda på....pust...
 
Annars rullar det på ganska bra nuförtiden! Eller om jag ska vara ärlig, lite för fort ibland. Jag älskar mitt jobb, för det mesta, har inte tröttnat på landet heller, även om man alltid måste ha bilen när man ska någonstans.  Hästarna är kvar, fast dom går just nu bara i hagen och gör ingen nytta alls.
 
Hundutställningar! Det är ett kapittel för sig! Det kan jag ta upp i morgon, då jag är ledig. Eftersom jag tycker det är kul att studera folk, är det ett ypperligt tillfälle att göra det på en utställning! Mer om det i morgon!
 
Försök göra någon glad varje dag, om det så bara är dig själv!!
   
Kommentarer (0)

Nytt jobb, dagissjuka och annat smått och gott

Publicerad 2011-11-18 14:11:23 i Allmänt,

Jag har inte skrivit på bloggen på länge, länge nu. Jag lovar mig själv varje gång att uppdatera oftare, men något kommer alltid i vägen. Skyller på idètorka, men det är inte riktigt sant, för det händer saker hela tiden som mer eller mindre förgyller tillvaron.
Som nu tex. när jag äntligen tagit mig i kragen och bestämt mig för att skriva lite, så kommer Alvin(min goldenvalp) och klättrar upp i knä´t och är hemskt gosig. Svårt att skriva då, ja, men jag ha inte hjärta att putta ner honom!

I dag är jag ledig från jobbet. Förresten har jag bytt arbetsplats nu. I stället för Strandvägen i kaos, är jag nu på Kvarnbacken. Detta stället andas lugn!
Att det kan vara så olika på äldreboende i samma stad!
Annat var det för tre år sen, säger dom, då rådde kaos här också! Men ibland räcker det med att byta ut chefen.

Jag har haft lite svårt att hitta till alla nya omsorgstagare i det nya området. Höghus är ju inte min grej, eftersom jag inte åker hiss ensam,så det blir ett fasligt spring i trapporna. Det borde vara lag på att alla äldre skulle flytta till markplan när de behöver hjälp!
Men jag gillar mitt jobb! Alla är så glada och tacksamma att vi finns och vill hjälpa dom. De har så mycket att tillföra till livets glädjestunder!

I går tog vi med oss några stycken i Solbussen och åkte för att äta julbord. Det var mycket trevligt tyckte dom.
God mat, presentchop, dragspelsmusik och allsång fick stämningen att gå upp i taket nästan!! Så härligt att kunna glädja dom! Mätta, trötta och nöjda åkte vi sedan hem igen.

Det har startat ett hunddagis i stan också. Det är bra för behovet är stort.

Alvin går på dagis nån gång i bland, när vi inte kan lösa det på annat vis. Det tycker han om. Där finns många hundar att leka med. Både vuxna och valpar!

Nackdelar finns ju också förstås. Det härjar dagissjukdomar även på hunddagis! Just nu är det noskvalster. Det kom lite olämpligt kan jag säga. En vecka före utställningen i halmstad får jag, när jag hämtar honom från dagis, veta att det är några stycken som har konstaterat noskvalster! Personalen har varit i kontakt med veterinär och hundarna får komma som vanligt? Jag förstår inte riktigt? Borde man inte stänga några dagar och sanera? Visseligen har dom olika avdelningar som dom kan dela in hundarna i, men finns smittan redan där, överallt. borde man kanske tänka ett steg längre.
Nu visar Alvin tecken på smitta, vilket betyder lidande, onödiga veterinärskostnader och att utställningen inte kan bli av. Fy 17 så sur jag blev nu!

Vädret är inte mycket att kommentera just nu. Grått, mulet, kallt och regn för det mesta. En och annan solig dag kommer det också men det grå överväger i alla fall.

Nu är det slutgnällt!

Saknar mina hästar förstås och stallpysslet på kvällarna. Nu hänger jag mest framför tv:n. Trist:( Men framöver ska jag börja leta häst för jag har insett att livet är bra tråkigt utan dem i alla fall!

Kommentarer (0)

Hösttankar

Publicerad 2011-08-19 09:34:28 i Allmänt,

Jag fick ett stänk av vemod i dag när jag såg att svalorna har börjat förbereda sig för flytten.
Jag satt på trappan till uteplatsen med en kopp kaffe och funderade lite medan regnet sakta föll, när jag såg vad som höll på att hända.

Svalorna började flyga runt gården. Inget ovanligt i och för sig, men för varje varv blev de fler och fler. Det började kännas lite läskigt när de kom närmre och cirklade över huvudet på mig. Ett tag var de väldigt många som nästan förmörkade himmlen. Eller var det regnmolnen. En efter en landade de på ledningen över mig, nästan som om de sa tack och hej för i år.
Sorgligt, ja, det är lika sorgligt varje år, men än tar det några veckor innan de ger sig iväg till varmare länder och hösten är här på allvar.

Jag blev lite deppig ett tag, men försökte hitta possitiva saker med hösten. Det tog ett tag innan jag kunde komma på en enda sak som var bra. Det blir kallt, regnigt, blåsigt och framför allt MÖRKT!! Det är mörkt på morgonen, mörkt på kvällarna och är det mulet är det mörkt mitt på dagen också.

Men å andra sidan kommer alla färger på träden som lyser upp tillvaron! Tänk en höstdag, lagom kylig, träden sprakar i olika färger, luften är hög och klar och solen lyser och värmer fortfarande lite!

Innomhus syns inte dammråttorna lika väl längre. Underbara dofter sprids i huset av värmeljusen från IKEA som finns utplacerade lite överallt! Man kan med gott samvete krypa ner under en filt i soffan och läsa den där boken som inte blev färdigläst förra hösten för något annat kom i vägen.


Och så kom jag på en sak till! Jag kan börja använda mina nya stövlar utan att det ser konstigt ut!
Stövlarna som jag köpte på rea för ett tag sedan har en egen liten historia redan!

Syrran och jag var uta och shoppade lite när jag fick syn på dem. Där hängde de till nedsatt pris. Fanns det ingen som ville ha dem? Snygga var de och billiga var de, men  ingen ens tittade på dem! Utom jag då!
Jag provade dem också, och de passade som handen i handsken, eller som stövlen på foten!

Jag betalade och gick nöjd därifrån. Allt hade varit frid och fröjd om expediten gjort sitt jobb och tagit bort larmet i affären. Det upptäckte jag när jag kom hem och packade upp mina fynd!
-Vad i hela härligheten! Larmet satt kvar i stövlarna! Inte tjöt det heller när vi gick ur affären! Vi blev i alla fall inte jagade av några vakter!!
Försökte pilla bort larmet själv, men insåg att det skulle aldrig gå utan att förstöra stövlarna. Jaha, vad gör jag nu då? Jag ringde affären bara för att få veta att jag var tvungen att köra dit igen för att avlarma. Jag skulle givetvis få ersättning för resan, men det brukar inte vara många kronor.
Sagt och gjort, efter ett par dagar blev det åter en resa till storstan för att avlarma, och vad händer? Jodå! Nu tjuter larmet som en siren!!
Mitt på dan, en lördag. Regnet öste ner och affären var fylld till brädden med folk och larmet går när jag röd i ansiktet och med andan i halsen rusar fram till kassan och utropar: Det är jag som larmar! Det gick bra när jag gick ut förra gången! förlåt!! Behöver jag säga att folk tittade lite extra länge på mig, nästan vaktande, när kassörskan skulle hämta hjälp!

Men slutet gott allting gott! Jag fick larmet borttaget och ersättning för resan fram och tillbaka! Stövlarna kostade mig allt som allt i slutändan tjugo kronor!
Längtar tills jag kan använda dem! Snart så, snart!!
Kommentarer (0)

Torsdagen den 7:e april

Publicerad 2011-04-07 15:18:18 i Allmänt,

Denna dag började med att tranor flög utanför fönstret. Jag trodde först de skulle landa på tomten eftersom de flög så lågt.
Men de skulle nog någon annan stans för de fortsatte. Det är så mysigt när tranorna kommer. De kommer med våren sägs det. De kommer i alla fall PÅ våren!

När jag klev upp mötte jag två kattungar som hade klättrat över plankan i dörrhålet. Oh, så glada de blev när de såg mig! Full fart upp på fötterna och bet och klättrade i byxorna. Sötnosarna!

På med kaffebryggaren, sen släppa ut hunden. Kasper var nog ute tio minuter själv och lyckades skita ner sig så till den milda grad att jag var tvungen att duscha honom innan han kunde komma in. Kolsvart var han busen.

Hästarna har gått ute några nätter nu. De mår bra av det tycker jag. Så länge det är plussgrader ute mår de bättre av att vara i sitt rätta element.
Lite svårt hade de dock i dag på morgonen när de fick hösilaget. Det blåste kraftigt, och vinden tog tag i hösilaget och flyttade runt det i hagen! Hästarna fick röra lite på sig när maten försvann framför mulen på dem!

Hängde ut lite tvätt också. Tänkte att det skulle torka ganska fort i denna blåsten! Det gjorde den också, men den passade på att rymma in till grannen. Där fick jag hämta den!
Hemskt vad det stormar ute i dag! Det kom en plastburk flygande från grannens på andra hållet och landade framför mig som satt på trappan till uteplatsen. Det såg ut som det varit hönsmat i den. Jag ställer ifrån mig den så länge, i väntan på vidare transport tillbaka till ägaren.

Jaha, som sagt, det händer lite även en "vanlig" dag på "Lilla Landet"! Och denna dagen har bara börjat!

Nu ska jag sy lite på lapptäcket jag ska ge Emma när hon fyller år till sommaren! Det gäller att börja i tid!

Händer det något mer, återkommer jag! Ha det bra så länge..
Kommentarer (1)

Djurvård lätt som en plätt...

Publicerad 2011-03-19 17:28:19 i Allmänt,

I dag har jag ägnat eftermiddagen till att raka bort tovor på katten (Tyzon).
Måste säga att jag blev lite förvånad när han inte gjorde motstånd det första han gjorde.
 
Jag gav mig på honom med min nyinköpta trimmaskin för att få bort tovorna som inte gick att kamma ut. Jag passade på när han var kelsjuk och närgången. Då startade jag upp trimmern och var beredd på att han skulle dra som en avlöning, men han tittade bara på mig och lade sig tillrätta i soffan.

 Med hjärtat i halsgropen började jag försiktigt raka de små tovorna först. Ingen reaktion! Jag fortsatte med de större, han glodde lite på mig och SOMNADE!!
Jag fick hålla på en god stund, de var hårt tovade. Men tillslut tröttnade han på mitt slitande i pälsen och reste sig och gick. Jag får väl ta resten en annan dag. Duktig liten kisse! Nu ser han inte klok ut! Fläckvis kal! Men pälsen växer väl ut så småning om.

När Tyzon fått nog, gav jag mig på hunden (Kasper) och rakade hans tassar. Kasper är otroligt kittlig! Stackars Kasper får nojan när man petar under trampdynorna, det kittlar så!! När jag sen började köra med trimmern, killade det ännu mer. Jag fick säga till honom på skarpen ett par gånger innan han vågade slappna av. Med mycket beröm, och godis efter varje färdig tass blev han så fin, och förstås lycklig när jag slutade.

Jag känner mig nöjd med det jag lyckats med i eftermiddag, Kasper ligger och sover på mattan och Tyzon fick bråttom ut.

Dottern har åkt iväg med fotbollslaget till hemlig ort,( fast hon lyckades klura ut att de skulle till Kolboda äventyrsbana), gubben ska ut i skogen och jaga gris i kväll, så jag blir ensam hemma och ska bara slappa...eller kanske sy lite...eller läsa färdigt boken....eller ta de sista tovorna på katten....eller....
Kommentarer (0)

Vitt,Vitt,Vitt... men ingen snö....

Publicerad 2011-03-10 19:37:12 i Allmänt,

Hejsan!
Jag har nu tillbringat en god stund bland alla inredningsbloggar och kan bara konstatera att: Alla ser lika dana ut!
Allting ska vara VITT,VITT,VITT...
Visst är det fint med vitt, men om alla ska ha det lika vitt hemma hos sig, då vill inte jag ha det.

Möblerna ska vara grundmålade i vitt, väggarna ska vara vita, gardiner, dukar, porslin osv. ska vara vitt. Möjligtvis kan det vara lite text på textilierna, i grått!
 
Lite konstigt är det ju att de kallar det gammaldags lantlig stil! Det finns inte mycket lantligt med allt vitt. Förr hade man faktiskt tapeter på väggarna. Redan på 1600-talet fanns tapeter i de flesta hem. Även på landet! Färgade! Inte ens då slarvade man med möbelmålningen, som man gör nu. Det ska vara romantiskt med avskavda, halvmålade möbler...
Jag är nog för gammal.... 

Tänk när man kommer in från lagårn, iförd storstövlar och lagårdsoverall!
In på det vitmålade golvet med stövlarna, en smutsig hand mot den vitmålade väggen....

Av med stövlar och overall, vidare in i det vita köket med tröjan och sockarna fulla med hö, som förstås faller av i drivor på det vitlaserade köksgolvet!

Ni förstår ju att det inte fungerar med allt det vita i ett lanthus! Har man sen hund och katter som kommer och går som dom vill, med leriga tassar, då lämpar det sig bäst med smutsgrått, jordfärger och mattsvart!


Jo, jag tycker det är fint med vitt, men jag kan tycka  att det känns så sterilt.
Det finns ingen personlighet i hemmen om alla har det lika vitt. 
På 70-talet skulle det vara brunt, gult och grönt! Det hade jag glömt tills nu.. haha... det var inte fint det heller!

Det måste finnas lite färg i tillvaron också så något mitt i mellan får det nog bli! Lagom är bäst!
Kommentarer (1)

Renoveringens fram och baksida

Publicerad 2011-03-01 17:46:50 i Allmänt,

Det är helt otroligt vad mönstren kan upprepa sig! Jag kom att tänka på det nu när vi är i gång att renovera lite.
Renoveringen kom igång "tack vare" att avloppet rasade i somras. Just då var det inte så kul, eftersom vi bara har en toalett i huset. Men vi har en toalett och duch i lagårn också, så det var bara att gilla läget och pallra sig ner dit när nöden var som störst. Grannarna hade lite roligt när vi rände ner till lagårn i morronrock och badhanduk i tid och otid, men det kan man bjuda på. 
Rören blev utbytta, badrumsgolvet uppbilat,(rören var fastgjutna i golvet) nytt golv gjöts och duschdelen kaklades. Nytt skåp och spegel sattes också upp och det blev så fint! 
Sen var det dags för kvisten att få ny skrud. Det ena för det andra med sig. Nytt golv, panel på halva väggen och tapeter. Fint som snus, blev det.
Sen blev det dags för köket.
Nytt golv lades in, luckorna målades, nya bänkskivor ersatte de gamla, spottar under skåpen sattes upp, och ny spishäll och inbyggnadsugn installerades.
Den gamla spisen fungerade inte som den skulle. ugnen gick bara på halvfart. Det kunde ta flera timmar att laga något i den ugnen. På spisen fungerade bara en platta i taget. Satte man på två så utlöste jordfelsbrytaren. Det var planering som var A och O när man skulle laga mat. Och tid tog det.
 
Förut kunde jag bara ha en gryta i taget  i gång,nu kan jag.....BARA HA EN GRYTA I GÅNG! För jag har bara en som fungerar till den nya spisen. Tack Freddie för att jag fick en gryta i Julklapp! 
Det innebär att alla mina grytor är värdelösa för mig.
Induktionshäll som ska vara så bra. Bah... skrytprylar. Ok, lite bra är den väl i alla fall. Den är så snabb så man hinner inte hämta margarinet i kylskåpet förrän stekplåten är het så det ryker om den. Återigen, här gäller att planera och plocka fram allt innan man börjar laga/ baka nåt. Sen går allt i en rasande fart, man blir smått svettig innan man är färdig. Men man lär sig väl den också, så småning om. Jag hade glömt att det faktiskt kan vara roligt att laga mat och baka. När det nu går att fixa det på under halva tiden, får man ju tid över för annat! 
Dyrt blev det men det var det värt!! 
Kommentarer (0)

Om

Min profilbild

Alvins matte

Ute på landet bland hästar och kor, finns byn i mitt hjärta, där jag bor En konstnärlig ådra, ett släktdrag jag har Jag älskar att rida, och hundar jag har Att få vistas ute i vår sköna natur är härligt tillsammans med mina djur

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela